Börje Salming ärr är resultatet av 17 säsonger i NHL som en back som aldrig drog sig undan. Den mest kända skadan kom i november 1986, när Detroits Gerard Gallant av misstag trampade honom i ansiktet med skridskon, och det krävdes 300 stygn för att sy ihop honom. Enligt Sportbibeln bar han till slut omkring 600 ärr från sin tid i världens tuffaste liga.
Vad hände när Börje Salming syddes med 300 stygn?
Toronto Maple Leafs mötte Detroit Red Wings i november 1986. I en situation framför det egna målet hamnade Salming liggande på isen, och Detroit-forwarden Gerard Gallant tappade balansen och satte skridskon rakt i hans ansikte. Det var ingen avsiktlig handling, men publiken förstod direkt att det var allvarligt.
Skadan krävde 300 stygn tvärs över ansiktet. I boken “Legendaren – Salming” beskrev han senare hur nära det var: “En centimeter åt ett annat håll och jag hade varit utan höger öga. Eller en decimeter längre ned och Gallants skridsko hade träffat halsen.”
Det var enligt Sportbibeln hans tredje allvarliga ansiktsskada. Ändå satt Salming efteråt och skrattade i en tv-intervju som blivit klassisk: “Efter den andra ansiktsskadan sa jag att det skulle komma en tredje.” Och sedan: “Jag antar att jag hade tur, mitt öga är okej. Det ser inte bra ut.”
Hur många ärr fick Börje Salming?
Siffran som brukar nämnas är 600 ärr, och den kommer från Sportbibelns genomgång av hans karriär. Någon medicinsk räkning finns inte, så talet ska läsas som ett mått på hur mycket han offrade snarare än en exakt statistik. Göteborgs-Posten skrev i sin minnestext att Salming var känd för “alla otaliga ärr” han ådrog sig under karriären.
Det som gjorde ärren så många var kombinationen av position och tid. Som back hamnade han ständigt i skottgluggen, och på 1970- och 1980-talet var skydden betydligt enklare än i dag. Samma utveckling syns tydligt hos målvakterna, vars utrustning förändrades radikalt genom åren.
Varför var just Salming en måltavla?
När Salming kom till NHL 1973 ansågs svenskar vara veka och fega. Motståndarna döpte honom till “Chicken Swede” och testade honom med tacklingar, klubbor och slagsmål. Han backade aldrig, och öknamnet försvann snabbt.
Hans spel var uppoffrande och närmast hänsynslöst, som motiveringen till invalet i svensk ishockeys Hall of Fame uttrycker det: varje motståndare skulle stoppas och varje puck hindras från att gå i eget mål. Under sina NHL-år samlade han 1 344 utvisningsminuter i grundserien, en siffra som säger något om hur det såg ut i den tidens hockey. Hur utvisningar i hockey fungerar i dag är en helt annan sak än i 1970-talets NHL.
Karriären bakom ärren
Salming föddes 17 april 1951 och växte upp i Kiruna och byn Salmi. Han började i Kiruna AIF:s pojklag och spelade tre säsonger i Kiruna AIF innan Brynäs IF värvade honom 1970. I Brynäs IF spelade han med storebror Stig och vann två SM-guld, 1971 och 1972.
1973 flyttade han till Toronto, som ett av de första svenska utlandsproffsen. Han blev där i 16 säsonger och spelade sedan en säsong för Detroit Red Wings. Totalt gjorde han 1 148 grundseriematcher i NHL med 787 poäng. Han var en av flera svenska pionjärer i ligan vid den tiden, precis som målvakten Hardy Åström, som fick tampas med helt andra problem.
Efter NHL spelade han tre säsonger i AIK. I Tre Kronor tog han VM-brons 1972 och VM-silver 1973, och som 40-åring var han lagkapten i OS i Albertville 1992. Under Canada Cup 1976 fick han flera minuters stående ovationer av den kanadensiska publiken i Maple Leaf Gardens, något han själv tyckte kändes pinsamt.
Hyllningarna efter karriären
1996 blev Salming den förste svensken och europén som blev invald i Hockey Hall of Fame. 1998 valdes han även in i IIHF:s Hall of Fame, och 2008 utsåg IIHF honom till en av de sex spelarna i århundradets lag.
Tröjan med nummer 21 hissades i taket i Toronto den 4 oktober 2006, och sedan 2016 är numret pensionerat. Han har också en staty på Legends Row utanför Toronto Maple Leafs arena, bredvid bland andra Mats Sundin.
Sjukdomen ALS och de sista månaderna
Den 10 augusti 2022 berättade Salming att han drabbats av nervsjukdomen ALS. Sjukdomen gick snabbt och han förlorade förmågan att tala, men han reste ändå för att ta emot hyllningar. Den 17 november 2022 fick han stående ovationer på Tidernas hockeygala i Avicii Arena, där han också fick NHL:s hederspris och en plats i Tidernas All Star-lag.
En vecka senare, den 24 november 2022, dog Börje Salming i sviterna av sjukdomen ALS, 71 år gammal. Arvet lever kvar i välgörenhetsmatchen Game for Salming i Gävle, där över nio miljoner kronor samlades in till hans ALS-stiftelse och hans gamla Brynäs-tröja med nummer 17 hissades i taket.
Ärren i ansiktet blev med tiden en del av berättelsen om Salming. De visade vad det kostade att vara den svensk som tvingade NHL att ta européer på allvar.
Bild: Frankie Fouganthin / Wikimedia Commons, licens CC BY-SA 3.0.
Vanliga frågor
- Hur fick Börje Salming sina ärr?
- Ärren kom från 17 säsonger i NHL, där Salming som back ofta kastade sig framför skott och spelade i en tid då nästan allt var tillåtet på isen. Den mest kända skadan kom i november 1986, när Detroits Gerard Gallant av misstag trampade honom i ansiktet med skridskon.
- Hur många stygn fick Börje Salming 1986?
- Skadan i matchen mellan Toronto Maple Leafs och Detroit Red Wings i november 1986 krävde 300 stygn tvärs över ansiktet. Salming skrev senare att en centimeter åt ett annat håll hade kostat honom högra ögat.
- Hur många ärr hade Börje Salming?
- Enligt Sportbibeln handlar det om ungefär 600 ärr från hans tid i NHL. Någon officiell räkning finns inte, men siffran används ofta för att beskriva hur mycket stryk han tog.
- Varför kallades Börje Salming Chicken Swede?
- När Salming kom till NHL 1973 ansågs svenska spelare vara veka och fega, och motståndarna försökte skrämma honom med öknamnet. Han svarade med att aldrig backa, och i Toronto blev han i stället känd som The King.
